Karen Joy Fowler – We are all completely beside ourselves

Tillbaka till recensioner

Omslag We are all completely beside ourselves

Den 14 oktober koras vinnaren av årets Man Booker Prize, förmodligen det största priset inom engelsk litteratur, och Bokfantomen kommer recensera de sex nominerade böckerna innan den stora dagen är här. Först ut är amerikanska Karin Joy Fowler som har skrivit det annorlunda familjedramat We are all completely beside ourselves. Jag tror inte att den finns på svenska ännu, men läs den för guds skull ändå om ni har möjlighet.

När Rosemary Cooke var liten pratade hon hela tiden. Frågor, historier och funderingar. För att korta ner anekdotbabblet bad hennes familj henne att börja i mitten av historien, så att de skulle spara lite tid. Och det är precis det hon gör i boken.

I modern tid sitter en äldre Rosemary Cooke och skriver ner sin familjs historia, sett ur hennes perspektiv. Mitten av historien utspelar sig under höstterminen 1996 när den tjugotvååriga Rosemary pluggar strökurser i Kalifornien och hoppas att hennes bror ska kontakta henne. Elva år tidigare rymde han hemifrån och hon lämnades kvar som ensamt barn. Flera år tidigare försvann också hennes syster, utan att hon själv förstod varför.

Jag kan inte berätta allt för mycket om den här bokens handling, för det skulle förstöra upplevelsen. När Rosemary har nått mitten av sin historia och hennes bror visar sig igen går vi tillbaka till historiens början, som om vi smeks bakåt i tiden av en liten liten kanintass av mjukaste päls. Eller något sånt. Ni förstår vad jag menar! Karin Joy Fowler glider enkelt mellan Rosemary Cookes barndom, det skrivande jaget i nutid och collegestudierna i Kalifornien. Hon lyckas väva en historia som bjuder på flera överraskningar. För det som hände när hon var fem år, när hennes syster försvann, sätter hela familjen ur gängorna. Brodern kan inte förlåta föräldrarna och Rosemary kan inte anpassa sig till livet på dagis. Inget blir riktigt som det en gång var och när hon hoppar i tiden på detta sätt blir det extra tydligt för läsaren.

Boken har ett allvarligt ämne som grep tag i mig, men den bjuder samtidigt på lustiga detaljer och förträfflig dialog mellan alla inblandade. Enda problemet med boken är att den blir lite ensidig ibland när allting berättas ur Rosemarys perspektiv. Hon skulle kunna kliva in i sin brors tankar och måla upp hans historia något bättre, men det är det enda jag klaga på. Stämningen i boken får mig att tänka på något som Nick Hornby skulle kunna ha skrivit, fast med mindre populärkulturella referenser, och tajtare handling.

Jag är ledsen om recensionen är något luddig, men så är det när något ska recenseras som behövs upptäckas på egen hand. Jag ser hellre att ni tänker ”Bokfantomen är fan sjuk i huvudet, vad snackar hen om?” än ”Jaha, då var den upplevelsen förstörd. Tack så mycket för den. Aldrig ska en få ha roligt. Det är bara skit alltihopa!”. Läs istället boken och sedan kan ni tacka mig för att jag höll god ton och lät mysteriet finnas kvar. Mycket nöje.

Karen Joy Fowler
We are all completely beside ourselves
Serpent’s Tail 2014
Finns som e-bok (Kindle)

One thought on “Karen Joy Fowler – We are all completely beside ourselves

  1. Pingback: Howard Jacobson – J | Bokfantomen

Leave a Reply

Your email address will not be published.