Jojo Moyes – Etthundra mil

Tillbaka till recensioner

Omslag: Jojo Moyes - Etthundra milFörrförra sommaren slog Jojo Moyes ner som en bomb i myspysälskarnas land med sin bok Livet efter dig. Hon visade prov på att härlig komedi kan toppas med mycket allvar. Nu är hon tillbaka med Etthundra mil, en roadtrip-bok som är charmigt härlig, samtidigt som den tar itu med klassamhället i England.

Jess är en ensamstående mamma med två jobb och två barn att försörja. Tiden räcker aldrig riktigt till och räkningarna hopar sig. Ed är en it-miljonär som är fullt upptagen med sig själv, till den dagen har blir anklagad för insiderbrott och blir utfryst från sin firma. När Jess dotter Tanzie blir erbjuden ett stipendium till stans fina privatskola blir Jess tvungen att göra något för att täcka terminskostnaden. När dottern blir tillfrågad om hon vill vara med och tävla i en matteolympiad, vars prispengar skulle kunna lösa stora delar av deras problem, får de oväntad hjälp. Ed, som bara vill tänka på något annat, erbjuder sig att skjutsa familjen den ett hundra mil långa resan till Skottland och det blir en resa som förändrar hela bunten.

Mer kan jag väl inte säga. Det känns nästan som att jag skrev baksidan på själva boken där. När jag läste den riktigt baksidan, som var snarlik stycket ovan, trodde jag att det skulle vara en bok som började på allvar när de satte sig i bilen. Det stämde. Jag trodde också att historien skulle sluta när de väl kom fram. Men icke. Där hade jag fel. Då var det mycket kvar och det var något utav behållningen i den här historien.

Det var inga större överraskningar i Etthundra mil, men Jojo Moyes lyckades ännu en gång ha med ett någorlunda djup i sin historia. Ed och Jess liv skiljer sig från varandra och deras synsätt på pengar, kopplat till deras klass i samhället gör sig tydligt märkbart. Det är pedagogiskt och erbjuder en bra dynamik mellan de två. Till detta lyckas hon också förlänga historien, som gick några steg längre än vad jag trodde att det skulle göra. Som sagt var det inte slut när de nådde sitt mål, utan en annan resa hade tagit sin början.
Etthundra mil är inget mästerverk, det är något för klichéartade i karaktärerna. Dottern Tanzie är mest irriterande eftersom hon ska vara blåögd och charmigt barnslig hela tiden. Sonen Nick är okej, jag vågar inte riktigt klaga på honom. Jess har inte alltid rätt att vara otrevlig, men hon är det ändå. Nick är störig i början, men när Jess börjar se hur vältränad han är verkar det bli andra bullar. Inte vet jag, mamma Jess är kanske väldigt utseendefixerad, men är inte det lite ytligt år 2015? Men nu ska vi inte vara petig. Det är ändå en varm historia som lyckas beröra läsaren. Och det är alltid en bedrift.

Jojo Moyes
Etthundra mil
Printz publishing 2014 (inbunden) 2015 (pocket)
Originalets titel: The One plus One (2014)

2 thoughts on “Jojo Moyes – Etthundra mil

  1. Pingback: Richard Ford – Kanada | Bokfantomen

  2. Pingback: Arnaldur Indri∂ason – Glasbruket | Bokfantomen

Leave a Reply

Your email address will not be published.