John Williams – Stoner

Tillbaka till recensioner

John Williams - Stoner

Nästan femtio år efter att John Williams tredje roman Stoner publicerades har den nu blivit populärare än någonsin. Det är en fin och tragisk historia som förtjänar all uppmärksamhet som den har fått.

William Stoner är bondsonen som börjar studera vid University of Massachusetts för att lära sig mer om odling. Men under en föreläsning i engelsk litteratur blir han frälst och ändrar sin läroplan. Istället för att återvända till föräldrarnas gård stannar han vid skolan som lärare och blir kvar där resten av sitt liv. Läsaren får följa honom från den tidiga barndomen i slutet av 1800-talet fram till hans död i mitten av 1950-talet. Han lever under en händelserik tid, men William Stoners liv kantas inte av hjältedåd eller oerhörda framsteg. Två världskrig passerar, depressionen slår till över USA och Stoner fortsätter sitt liv på skolan.

Det är en historia om ett helt människoliv. För de utomstående kan hans liv verka händelselöst och banalt. På många sätt är det så. Men samtidigt är det en inblick i en människa egna händelserika liv där de själva är huvudrollen. Stoner gifter sig med en kvinna och de lyckas inte göra varandra lyckliga. Istället stannar de hos varandra och tolererar den andra efter bästa förmåga. De får en dotter och försöker vara till hands på sina egna vis samtidigt som tiden går. Han inleder ett förhållande med en yngre kollega och för en kort stund är han lycklig innan hans principer och omvärlden ställer sig i vägen. När han sedan når pensionsåldern blir han så gott som utschasad från universitet och hans liv tappar all sin mening.

Stoner är en historia som är berättad på bästa möjliga sätt. Språket är kort och enkelt, men på något sätt gestaltat på ett poetiskt vis. Handlingen och temat får mig att tänka på Richard Yates, men det här utspelar sig i en skolmiljö som både är en fristad för huvudpersonen, samtidigt som det är ett fängelse. Stoner är en karaktär som vi verkligen får lära känna, trots att han är en enkel man som handlar efter sina principer, oavsett konsekvenser. Han är sympatisk och sorglig, ensam och bortvänd, virrig och klartänkt. John Williams lyckas verkligen fånga det vackra i ett människoliv i de små stunderna. Han var själv lärare i engelsk litteratur och var i stort sett bortglömd innan boken återupptäcktes. Jag vet inte vad det är som har gjort att Stoner har kommit tillbaka nu. Kan det vara Williams förmåga att fånga livets skörhet och hur kort det kan vara? Som läsare får vi möjlighet att reflektera över oss själva när Stoner är utläst. Är det kanske därför jag känner en skräckblandad förtjusning när boken är färdigläst? Jag är upprymd över vilken superb bok jag just ha läst, men också stressad över att jag måste ta vara på den lilla tid jag har.

John Williams
Stoner
Svensk utgåva: Natur och Kultur 2014
Engelsk utgåva: Vintage 2013
Originalets titel: Stoner (1965)

3 thoughts on “John Williams – Stoner

  1. Pingback: George R.R. Martin – A Clash of Kings | Bokfantomen

  2. Pingback: Donna Tartt – Steglitsan | Bokfantomen

  3. Pingback: John Williams – Butcher’s crossing | Bokfantomen

Leave a Reply

Your email address will not be published.