Jenny Erpenbeck – Natt för gott

Tillbaka till recensioner

Omslag: Jenny Erpenbeck - Natt för gottFörra året fick fascinationen för Jenny Erpenbeck nytt blod i Sverige samband med utgivningen av hennes roman Natt för gott från 2012. Det är lätt att förstå varför. I den här romanen samsas historia och kärleksfulla personporträtt lika sida vid sida och bygger något ännu större, berättelsen om ett liv som kunde ha varit.

Natt för gott spänner över nästan hela 1900-talet, men det är en historia med många omtagningar. Huvudpersonen, en flicka som föds i Galizien 1902, är knappt med i första delen av boken. Det enda som finns är vad hon kunde vara.

Hon dör nämligen i första stycket, bara några månader gammal, och vi får följa hennes familj som faller i bitar av bortgången. Men det kommer en omtagning. Vad skulle hända om hennes mamma lyckas rädda henne? Då för livet henne vidare till tonåren i Wien som avslutas i ett självmord kort efter första världskrigets slut. Familjen går vidare och ytterligare ett scenario målas upp där mormor denna gång räddar flickan. Gång på gång upprepas detta och vi får följa huvudpersonen genom Wiens förfall, Sovjetunionens lockelse och det liv som hon påbörjar där för att senare förgås i utrensningen i de egna leden. Vidare till Östtyskland där hon är en hyllad författare och slutligen en sista historia där hon dör av ålder, några år efter murens fall.

Natt för gott är en historia som inte saknar något, tycker åtminstone jag. Det ska erkännas att jag har en förkärlek för böcker som gräver i 1900-talets mylla, gärna med inslag av magisk realism. Stefan Zweigs Världen av igår är ett slags krönika över det som var, mästerligt skriven av en person som var där. Natt för gott är ett slags filosoferande över vad som hela tiden kunde ha blivit. Historien är redan satt, med en författare som kan blicka tillbaka med hjälp av historieböcker, men allt som händer huvudpersonen spinner Jenny Erpenbeck fram på egen hand. Det känns bara så verkligt när man har vissa stöttepelare längs med vägen.

Handlingen påminner till stora delar om Kate Atkinsons Liv efter liv. Den handlar om en brittisk kvinna, född under tidigt 1900-tal, som dör om och om igen. Hon börjar om sitt liv otaliga gånger i hopp om att göra rätt. Det finns dock en stor skillnad. I Atkinsons fall tar historien slut och börjar om vid huvudpersonens död. I Jenny Erpenbecks kan den gå vidare, i form av sorgen hos de närmast sörjande. De delarna i boken var nästan de allra bästa, vackert beskrivna där den bortgångna personens icke-varande hela tiden skaver hos de efterlevande. De har redan förlorat morfadern i en pogrom långt tidigare och skräcken för antisemitismens fula ansikte löper genom hela boken.

Det här är en berättelse fylld med sorg, brutalitet, död och 1900-talets grymma historia. Men det är också en berättelse om kärlek inom familjen, bristen av densamma, livets skörhet och skönhet – på gott och ont. När det är så vackert skrivet är det lätt att glömma bort det fula och bara minnas det vackra.

Jenny Erpenbeck
Natt för gott
Albert Bonniers förlag 2016
Översättning: Ulrika Wallenström
Originalets titel: Aller Tage Abend (Knaus verlag 2012)

2 thoughts on “Jenny Erpenbeck – Natt för gott

  1. Pingback: Johannes Anyuru – De kommer att drunkna i sina mödrars tårar | Bokfantomen

  2. Pingback: Juli Zeh – Stopptid | Bokfantomen

Leave a Reply

Your email address will not be published.