George R.R. Martin – A Clash of Kings

Tillbaka till recensioner

George R.R. Martin - A Clash of Kings

A Clash of King är andra boken i fantasyserien A Clash of Kings. En historia som tar vid där A Game of Thrones slutade, men ändå är det stora skillnader. Nya karaktärer presenteras och vi säger farväl till gamla. Ibland till det bättre och ibland till det sämre.

Det råder krig i Westeros. Robb Stark, Eddard Starks äldste son, har utropat sig King in the North och strider mot Lannisters och deras allierade. Samtidigt är hans äldsta syster kvar i huvudstaden, trolovad till den nya kungen Joffrey Baratheon som plågar henne dag ut och dag in. Den yngre systern Arya är på flykt och gör allt hon kan för att ta sig tillbaka till sin familj i norr. När kung Robert Baratheon dog i den förra boken tog kampen om järntronen fart på allvar. Hans son Joffrey är egentligen son till drottningen Cersei och hennes tvillingbror Jamie Lannister. Som följd av detta har Roberts bröder Stannis och Renly utropat sig själva till konungar och fler följer deras exempel. Det kallas War of the Five Kings. Jon Snow beger sig norr om The Wall och får veta mer om vildarnas planer, samtidigt som Daenerys beger sig längre österut i hopp om att finna män och skepp som kan hjälpa henne att ta tillbaka kungadömet som hennes far styrde över. Hon har numera drakar till sitt förfogande och de är en lockelse och en förbannelse för henne själv. Det blir allt svårare att lita på någon, men hon fortsätter framåt.

Förra boken, A Game of Thrones, var mer lågmäld än vad den här boken är. På vissa ställen var den en thriller mer än ett fantasyepos när Eddard Stark undersökte vad som ledde till Jon Arryns död. I A Clash of Kings är det öppen strid och det är krig på flera fronter. Ändå är det en ganska händelselös bok. A Clash of Kings känns som en typisk mellanbok. Dess största syfte är att fördjupa konflikterna och skapa ännu värre situationer för alla inblandade. Det finns inte längre någon återvändo. Saker som sker i andra boken kommer få konsekvenser längre fram. Men ibland känns det som att jag som läsare aldrig kommer fram dit. A Clash of Kings har alldeles för många karaktärer och det är flera av dem som knappt är med om någonting. Vi får följa Sansa under bokens lopp, men när boken är utläst har nästan ingenting hänt henne. Jon Snow har varit med om en stor sak och Daenarys Targaryen har haft sina drakar och sett några drömsyner. Det är främst Bran Stark och Theon Greyjoy som gör någon större resa under bokens gång. Delarna med Theon är allra bäst i mitt tycke. Ena stunden hatar jag honom, nästa känner jag medlidande. George R.R. Martin lyckas bra med att ge varje karaktär en egen röst och egen historia, så det är svårt att veta vem läsaren ska heja på. Ingen är rätt igenom ond eller god.

Andra boken känns också betydligt våldsammare än första boken. Det är mer grafiskt med avrättningar, våldtäkter och barnamord. När jag läste första boken kändes det som att de hade skruvat upp allt våld till max i tv-serien, men nu när jag läste A Clash of Kings förstår jag hur de fick inspirationen. Allt våld stör mig. Det tillför oftast ingenting, utan visar bara en hemsk värld där allt ska vara grafiskt istället för att ses mellan raderna. I första boken avrättas Eddard Stark i ett kapitel som är sett ur hans dotter Aryas perspektiv. Det är snyggt skrivet och jag som läsare vet knappt om han dog eller inte. Det är jag inte helt säker på förrän långt senare. En styrka böckerna har är att karaktärerna dör lättvindigt när en minst anar det. I mitten av en sida kan de helt plötsligt ha dödats och texten flyter på som om ingenting har hänt. Det föredrar jag framför hur tv-serien går till väga. Där sker dödsfallen alltid i slutet av avsnittet, oftast så grovt och chockerande att vi som tittare måste diskutera det med andra eller åtminstone uppmana dem att se det. För jag tror att det är diskussionerna och tröstandet mellan avsnitten som har skapat fanatiska hejarskaror som ser det varje vecka. Det är inte handlingen i förstahand. Ibland är den superb, men oftast går det alldeles för långsamt och historien är för utbredd och stor för att kunna hålla intresset vid liv hela boken igenom. Men det glömmer en när det blir bra. För när det är bra är det nästan fantastiskt.

George R.R. Martin
A Clash of Kings
Svensk utgåva: Kungarnas krig Månpocket 2011
Engelsk utgåva: Harper Voyager 2011
Originalets titel: A Clash of Kings (1998)

2 thoughts on “George R.R. Martin – A Clash of Kings

  1. Pingback: John Williams – Stoner | Bokfantomen

  2. Pingback: George R.R. Martin – A Game of Thrones | Bokfantomen

Leave a Reply

Your email address will not be published.