Carl-Michael Edenborg – Alkemistens dotter

Tillbaka till recensioner

Omslag: Alkemistens dotterFörläggaren, idéhistorikern, caféägaren och författaren (han sysslar med fler grejer än så till och med) Carl-Michael Edenborg är aktuell med sin senaste bok Alkemistens dotter som också är nominerad till Augustpriset i kategorin Årets svenska skönlitterära bok. Det är en annorlunda roman där läsaren får följa en hjältinna i 1800-talets Sverige och hennes kamp för att förgöra universum.
Rebis Drakenstiernas är bara tretton år när hennes far går bort. Hon blir ensam kvar, den sista i sin anrika släkt och det är upp till henne att slutföra uppdraget som de har kämpat för i otaliga generationer. Hon ska förgöra universum.

Med hjälp av alkemin och faderns efterlämnade litteratur försöker hon skapa någon slags bomb som kan upplösa hela alltet, men hon misslyckas gång på gång. För att få hjälp med sitt uppdrag reser hon ut i Europa till avlägsna släktingar. På resan får hon se världens grymheter och härligheter och Rebis livsåskådning blir allt svårare att bibehålla. Familjen Drakenstierna tror nämligen att världen är skapad av djävulen där människornas själar är fångna för att inte vara en del av intigheten tillsammans med deras gud. Världens ondska stärker hennes tro, men det vackra får henne att tvivla.

Det bästa med boken är just livsfilosofin som Rebis och familjen Drakenstierna följer. Som läsare finner jag att jag verkligen hejar på henne, trots att det är ett vansinnigt uppdrag. Samtidigt är det något komiskt med det hela, eftersom det tar religiös fanatism till nya höjder.

Svagheten med boken är det högfärdiga språket. Det känns bara konstlat och förutsägbart. Meningarnas uppbyggnad, ordvalen och hur de samtalar med varandra påminner om när någon försöker låta högtidlig och gammeldags i ett lajv. Till exempel ”vulkanen riste till inom mig” är en återkommande mening som Rebis tar till när hon är kåt. Istället för att det ska finnas någon erotisk ton i det hela tycker jag bara att det låter komiskt och onyanserat. Därför kan jag aldrig ryckas med i historien, som aldrig riktigt blir så spännande som handlingen är i en kort resumé. I boken säger Redis ”Du kan aldrig gissa vad jag har varit med om!” och jag tänkte för mig själv att inget hon var med om var så värst otroligt eller spännande. Det förklarades för mycket och Rebis naiva personlighet kändes platt, trots att hon hyser så extrema och annorlunda åsikter.

Men bara för att vissa saker står i vägen för historien finns det också bra delar. Diskussionerna om hur världens vara och icke vara är en filosofisk diskussion som känns enkel att ta till sig, och även uppfriskande i sin åskådning. Den som gillar att fundera över världen kommer nog gilla den här boken, och det är trots allt omöjligt att inte vara nyfiken på om världen förintas eller inte. Men det tänker jag inte avslöja här.

Carl-Michael Edenborg
Alkemistens dotter
Natur & Kultur 2014 (inbunden)
Finns som e-bok

2 thoughts on “Carl-Michael Edenborg – Alkemistens dotter

  1. Pingback: Steve Sem-Sandberg – De utvalda | Bokfantomen

  2. Pingback: Kristina Sandberg – Att föda ett barn | Bokfantomen

Leave a Reply

Your email address will not be published.