Arthur Miller – De missanpassade

Tillbaka till recensioner

Omslag: Arthur miller - De missanpassadeDe missanpassade är inte speciellt känd i bokform, och tur är väl det. Den är snarare känd för filmversionen som blev Marilyn Monroes och Clark Gables sista film. Precis som det står i bokens förord är det tänkt att texten ska bli en film och texten är bara en utfyllnad. Därför bör jag ha förståelse för boken, men jag kan inte låta bli att påpeka en del grejer.

Ibland ska en inte ge sig på böcker som är mossiga på grund av tidens tand. Vem vet, den här historien kändes kanske fräsch för femtio år sedan, men nu känns den obehagligt grisig. Roslyn Taber har precis skilt sig från sin man. Kort efteråt träffar hon Guido som faller pladask. Tillsammans hyresvärdinnan följer Roslyn med Guido och hans vän Gay upp till stugan Guido bodde tillsammans med sin framlidne fru. Tycke uppstår (mellan Gay och Roslyn) och de stannar kvar i huset. Gay är dock en cowboy som har svårt att binda sig. Han vill leva sitt cowboyliv, vilket inte går väl ihop med Roslyns syn på hur djur ska behandlas. Det blir komplikationer när de går på rodeo tillsammans, men det blir ännu värre när de beger sig ut i Nevadas öken och ska fånga in vildhästar till slakt. Gay måste välja mellan kvinnan han älskar eller sin livsstil.

Titeln De missanpassade syftar i första hand på vildhästarna som springer runt i öknen, hästar som inte riktigt duger till annat än att bli mat (deras åsikt, inte min). Men egentligen är det kanske de fyra huvudkaraktärerna som egentligen är de som är missanpassade. Gay lever efter en tid som inte längre finns kvar och ingen av dem passar riktigt in i samhället. Och det är där bokens nerv finns, men också dess svaghet.

Det är hela tiden osäkert vad som väntar Roslyn, Gay och de andra. De lever vagabondlivet och det här gnisslet som uppstår när Gay vill leva som han alltid har gjort skapar en osäkerhet som också får en hotfull stämning. Jag tror dock att denna stämning har tillkommit under de årtionden som gått sedan boken skrevs. Guido och Gays närmanden mot Roslyn och jargongen de har mot varandra får mig hela tiden att oroa mig för att de ska våldta henne. De är såna machomän som ska göra som de vill och de samtalar om Roslyn som om hon är en pokal de ska dela på. Detta blir också så pass lökigt och ocharmigt när de blir pladask förälskade hela bunten och det står saker i stil med ”Hon var så sexig”. Hela boken dryper av dåliga beskrivningar och snuskiga iakttagelser av Roslyn. Det gör det därför svårt att tycka om den här boken. Möjligtvis är filmen bättre. Låt oss hoppas det.

Arthur Miller
De missanpassade
Bonnier 1961
Originalets titel: The Misfits (1960)

2 thoughts on “Arthur Miller – De missanpassade

  1. Pingback: Agatha Christie – Mordet på Orientexpressen | Bokfantomen

  2. Pingback: Florian Illies – Århundradets sommar 1913 | Bokfantomen

Leave a Reply

Your email address will not be published.